Borderline/ Jag och Lola

| Postat i: Emi - get to know me, Emis thoughts
0
Den 29 juni 2017 kom dagen jag egentligen aldrig tänkt skulle komma.
Dagen då jag blev diagnostiserad med Borderline Personlighetsstörning.
Varför har jag valt att skriva om det på bloggen? Jo, för att skriva av mig känslor och förklara för mina närmsta som läser, hur Borderline ser ut i MITT fall, blandat med mina personlighetsdrag. ''Grunderna'' i Borderline är likadana för de som har det, men sen finns det annat som är en bonus, eller tvärtom.
 
Under hela mitt liv (men främst sen jag var 12 år gammal) har jag känt att jag är annorlunda. Att jag inte passar in, att ingen skulle sakna mig om jag försvann. I alla umgängen och alla relationer jag haft, har jag känt så. Ifrågasatt vem fan jag är, vad jag tycker om, vad jag står för, värderar. Försökt bete mig annorlunda så att folk tycker om mig, för att jag är som dom. Och jag har utvecklat ett mönster som klart och tydligt syns och förstör det mesta som kommer i min väg, i mitt liv. Jag har alltid fått höra att jag är lat, att jag överdriver, att jag är en dramaqueen, att jag inte kommer komma nånstans i mitt liv så negativ som jag är. Jag har fått höra det så mycket att jag tillslut trodde på det själv och börjde se mig själv som en värdelös människa, i ALLT jag gjorde och ALLT jag sa. Aldrig haft ett självförtroende och aldrig trott att människor som tycker om mig gör det för den jag är. Dom kanske bara vill vara snälla. 
 
Jag har aldrig tänkt så långt, att jag, skulle kunna ha en diagnos. Tänkte bara; äsch, jag är en ond, självisk och psykopatisk människa. För det är i princip det jag fått höra dag in och dag ut. Men sen gick åren och jag märkte; något var fel. Jag förstörde alla mina relationer, förstörde helt enkelt allt som gick bra för mig. Hur? Varför?
 
Jo, när man har Borderline, finns nästan inget stopp, ingen självkontroll. Känslor styr ens liv, känslor man inte kan kontrollera hur mycket man än försöker; och därifrån är självskadebeteende ganska vanligt. Man har nästan inga identitetskänslor och tvivlar på vem man egentligen är. Man reagerar snabbt, man håller kvar vid saker mycket längre. Man har helt enkelt mer känslor än andra och därför känner man saker djupare. Man är livrädd för att bli övergiven, och därför kan man själv välja att lämna nån eller något för att slippa att bli lämnad. Man har starka impulser. Impulser som man tror är rätt, det man vill. Tex vill man starkt undvika vissa situationer, platser eller personer. Borderline styr ens hjärna och man har brutala tomhetskänslor. ''Varför finns jag? Tycker folk om mig? Eller tycker dom att jag är jobbig för att jag mår som jag gör?''
 
Jag har väldigt länge isolerat mig själv. Anledningarna är väl att; jag tror att folk (på bussen, tunnelbanan, i affären, vänner, familj etc) ser det som händer inombords, inom mig. Att dom dömer mig, ser ner på mig, ser ner på allt jag gör och anser att jag är en wannabe, inte tillräcklig, konstig, jobbig, i vägen. Känns som att folk blir arga på en, när man mår dåligt, inte orkar gå ut eller umgås där det är mycket människor.  Det är en hemsk känsla att behöva ha. Man jämför sig ständigt med andra och försöker alltid att passa in, allt för att bli accepterad och omtyckt. En enkel sak, som tex min dans; kan köra ner mig i botten pga alla tankar och känslor man inte kan sortera eller själv ens förstå. En enkel sak som att publicera ett foto eller en video, kan starta tankar som; Dom tycker säkert jag är fin, men inte tillräckligt. Dansen är säkert bra, men inte tillräckligt. Inget jag gör känns tillräckligt för att bli älskad och accepterad som andra, inte tillräckligt duktig eller ambitiös. Inte tillräcklig för att kunna ha som sin kompis, för att ha en i sitt liv. Förut var jag mer social när jag var med folk, jag la upp massa foton, gjorde allt jag kände att jag ville göra. Nuförtiden granskar jag allt. Är det här okej? Eller är det för mycket? Ska jag radera eller hålla kvar? Vad tänker dom?
 
Vänner har kommit och gått, och ibland undrar jag; har dom lämnat mig, för att jag var den jag var? Eller växte vi ifrån varann? Har så mycket frågor som jag aldrig kommer kunna få svar på, vissa dagar känns det bra, det behövs inte, det är historia. Vissa dagar är svar allt man vill ha. För att kunna pussla ihop sitt liv, se vart det gick snett, varför jag står här utan dom vännerna jag trodde var förevigt, för att kunna gå vidare.
 
Sen jag fick diagnosen har mitt liv vänt. Nu vet jag varför folk inte förstår mig och det jag känner. Jag vet nu varför jag har svårigheter med saker som normala människor anser jättelätta. Jag vet varför jag knyter mig fast så hårt i relationer, vet varför alla bekräftelsebehov från alla finns där, och acceptansen. Vissa saker har jag börjat acceptera o leva med; att jag är tillbakadragen, inte har många vänner, inte är nån som man vill lita på, hålla kvar eller älska. Min barndom har mycket med dethär att göra.
 
Det sjuka är att jag alltid velat bli sedd som en glad och positiv tjej. En hjälpsam och pålitlig tjej/vän. Och jag har försökt, har gått i terapi, har läst självhjälpsböcker, kollat peppande dokumentärer, föreläsningar, tränat tankarna in i olika tankemönster och en period även låtsats att jag mår bra, låtsades så mycket att jag tillslut trodde på det själv. Men lika fort som jag går in i det, lika fort tappar jag det. 
 
Jag är inte borderline, borderline är inte jag. Men den finns där, och för att underlätta just under de svåra dagarna och kunna skoja om saker/mig själv, har jag ett ''alter ego'', inte borderline-emilia, denna gång döper jag mitt borderline-jag, till Lola. Ja okej lite skumt, men sån är jag. Och när Lola kommer fram, det är då jag kliver åt sidan och hamnar i nå sorts ''koma'' och låter henne ta över, förstöra. För hon har mer makt och en starkare vilja. 
 
Jag kommer att påbörja en behandling i höst. Något jag fruktar, för hur ska jag egentligen någonsin kunna acceptera, att jag är ''sjuk''? Okej det blev en rörig text, tappar tråden hela tiden, men det är lite så det blir, eftersom man är fast i sina 1238746 miljoner tankar.
 
Tillsist, med dethär inlägget; vill jag säga Förlåt till alla människor jag nånsin sårat eller fått att känna sig oälskade, ouppskattade. Jag vill säga Tack till dom som står kvar. Och jag vill säga Lycka till, till mig själv, mig själv och Lola. 
 
 

7/01/2017

| Postat i: Emi - get to know me, Emis days, Emis friends&family
0
Hej 2017, längtat lite efter dig. 
 
2016 var ett konstigt år. Både jättebra men också jättedåligt på många sätt. Det var 2016 mitt liv fick en vändning när det gäller mig själv. Jag ska nämligen påbörja en utredning för Borderline. Det var inget jag hade tänkt skriva här, men eftersom det knappt är någon som läser min blogg längre (mer än nära o kära) och eftersom det här är ett så pass stort kapitel i mitt liv så vill jag ha med det här på min bloggresa. Jag kommer att jobba med mig själv och mina känslor, mina tankar och mitt sätt att vara, utredningen kan ta flera månader, och därefter kan det ta flera år att bearbeta allt & jobba på sig själv. Men nu har jag tagit tag i det iallafall. Jag är livrädd för resultatet, och livrädd för vad som väntar. Men jag har lovat mig själv att bara göra det, bara köra, det kan bara bli bättre nu. När jag får hjälp, riktig hjälp.
 
Annars så har det nya året inte kommit med så mycket mer ännu än snö och...snö. Träffade Mary igår, vi lagade mat och kollade på en komedi, sen somnade vi båda runt halv elva haha, jag klagar inte :D
 
Julafton var väldigt chill, hälften av släkten var på annat håll så vi var rätt få, så det blev en lugn jul. Nyårsafton mådde jag halvkasst med migrän och illamående. Så jag var bara hemma med min mamma och hennes vän Eleni. Vi käkade mat och gjorde inte så mycket mer. Men jag klagar inte här heller, tyckte det var FETT skönt att inte göra nånting. Hade dock köpt en klänning att ha men kanske kan ha den när jag fyller år om 23 dagar hehe. Inte för att jag har något att göra den dagen men ja..ni fattar tanken hehe.. :)
 
 
Jag och Ossian <3
 
 
Här är vi med min kusin Alex
 
 
Jag o mamma
 
 
 
 
 

10 facts about me

| Postat i: Emi - get to know me
0
Jag tror på spöken.
Jag hatar att folk tränger sig in på bussen om man väntat längst.
Stearinljus: mitt beroende. Farligt men sant.
Har en hatkärlek till vitlök, så gott men lukten försvinner fan inte!
Jag älskar att känna på bakplåtspapper, haha.
Jag följer alltid recept men de blir ändå fel vad jag än lagar/bakar!
Jätterädd för trafiken, håller mig alltid till ljusen och är superförsiktig.
Jag verkligen hatar ''nakna'' naglar, får panik!!! Måla de förfan!
Jag har nånting för rymden, ända sen en teater när jag var liten.
Jag hatar rosor, men om någon ska envisas så vill jag ha ROSA rosor, inte röda. För klyschigt.
 
 

Enjoy life

| Postat i: Emi - get to know me, Emis thoughts
0
 
Här är tatuering nr 4 (&5?)! Min kusin gjorde den och det tog sin lilla tid då vi tog pauser och sådär! JAG tycker att det gjorde sjukt ont. Jag svimmade nästan av smärtan, det gick verkligen inte att slappna av hur mycket jag än försökte! Om det var värt det? Men jaaaa, of course! Att jag går som ett mongo nu och måste sova på mage för att inte fastna i lakanet gör inget för det kommer vara så fint sen när den läkt!
 
Så vad betyder den för mig och varför gjorde jag just dethär?
 
Jo, asså, ärligt, alla mår säkert dåligt någon gång, kanske i perioder. Likaså jag. Och denhär tatueringen är inte bara för mig själv utan för andra också. Alla som ser den vill jag ska ta åt sig utav orden. För det är så många som glömmer bort att njuta av livet. Visst, man kan inte älska och njuta av livet hela tiden, men man får inte glömma bort alla små saker som livet har att erbjuda. Det kan vara allt ifrån fint väder till de nya skorna man köpte eller att typ sitta med sina vänner och lyssna på bra musik. Vad som helst. Glöm snälla inte bort att njuta, av de stora OCH små sakerna. Det är min nya grej, att börja njuta mer. BAM.

tatueringar

| Postat i: Emi - get to know me, Emi wants this&that, Emis thoughts
0
Alltså, shit. Tatueringar är det enda jag tänker på nu om dagarna. För ca 7-8 månader sen började jag följa fler och fler personer på instagram för att de har as snygga och feta tatueringar. Jag har alltid gillat tatueringar men jag visste själv inte om att jag var så tattoogalen som jag tydligen är. Jag började redan då skriva upp vad jag ville ha och jag har letat inspo i ett halvår nu! Min kusin ska börja igen så jag offrar lätt min hud för honom att experimentera på ! Okej inte riktigt, men nästan så är det! Känns bara så jag, som att det är något på min kropp som fattas och nu vet jag ju vad det är, känner mig typ glad när jag tänker på tatueringar, haha!
 
Och ni bittra människor som säger att det kommer vara asfult när jag är gammal - who cares? Ska jag inte tatuera mig för att det inte kommer vara lika fint när jag är gammal? Vadå, kommer min hud vara finare när jag är gammal utan tatueringar? Knappast! Jag vet att om jag inte tatuerar mig så kommer jag ångra mig, for the rest of my life!
 
Just nu har jag kommit fram till 6 olika tatueringar jag vill göra. Som jag faktiskt tänkt på ett tag. FAKTISKT. Och ja, dom betyder något för mig. Alla utom en, den är bara så sjukt jävla sexig, haha! Nejmen, det är klart tatueringar ska betyda något, det gör ju det hela så jäkla bra!
 
 
 

jacket

| Postat i: Emi - get to know me, Emis friends&family
0
Igår träffade jag * en snabbis på kvällen och fick skjuts till min moster. Där väntade en finfin jacka! Blir så glad, hon och hennes man hade sett den och tänkt på mig så då köpte dom den, hur gulligt? Och att det är ett E på är bara så bäst, hihi!
 

Läsarfråga

| Postat i: Emi - get to know me, Emi answers
1
Har du några drömmar eller mål här i livet? Berätta gärna! :D
 
Jag tänkte börja dagen med att svara på denna roliga fråga!
 
Jag har precis som majoriteten av alla människor, drömmar och mål.
 
Innan jag dör vill jag besöka länderna Jamaica, Portugal, Brasilien och sedan flytta till Californien. Jag känner inte att Sverige är ett land för mig bara, av många olika skäl (kylan hehe). Efter gymnasiet ska jag jobba ett tag, spara pengar och sedan köra min Stylistutbildning! Jag har tänkt göra den i London eller Sverige, vi får se! När jag gjort min utbildning flyttar jag härifrån ASAP! Självklart är det en jobbig tanke eftersom alla mina vänner & hela min familj bor här, men jag vill verkligen inte bo i Sverige, så..ja, jag följer mina drömmar.  Jag vill ha två barn här i livet. Med en tjej eller kille, spelar ingen roll, bara jag har någon jag älskar som älskar mig tillbaka! Bo i ett hus nära havet (därav Cali) och leva ett fint liv.
 
Makeup Artist är alltså det jag vill bli, på sidan om vill jag jobba med dansen. Om jag inte jobbar med det tänker jag ialalfall fortsätta dansa eftersom jag inte är ett skit utan dansen! En liten plutt ba, hähä! Om jag på något sätt inte skulle lyckas med att bli MUA eller så, så vill jag jobba på SPA, med massage och sånt. So relaxing!
 
Sen har jag ju andra små drömmar. Som att t.ex öppna ett barnhem i typ Polen, hjälpa hemlösa, eller typ öppna en FET klubb med Dancehall & Hiphop musik, graffiti på väggarna, bara dope shit!
 
Många drömmer typ om att bli kända osv, jag kan säga att jag skulle tycka det var askul att jobba med kändisar, typ sminka & styla dom, men känd vill jag inte bli, för jag vill ju somsagt leva ett normalt liv.
 
Hoppas du blev nöjd med svaret! :)

water lily

| Postat i: Emi - get to know me
0
Fett ointressant, men tänkte dela med mig av en grej! Många tjejer dör för rosor och såna blommor medans jag själv dör för Näckrosor. Det är så otroligt vackert att de bara flyter där i en äcklig damm och bara är, helt vackra. Har aldrig sett en sån i verkligheten, ser oftast bara bladen, men iallafall! Jag har funderat på en tatuering ett tag nu och den innehåller just näckrosor. So beautiful.
 

A dream

| Postat i: Emi - get to know me, Emi wants this&that
0
En stor dröm jag har, är att få täcka min kropp med ink. Okej,kanske inte bokstavligt täcka, men jag vill ha hela armen full med färger, blommor, tribals, you name it. Jag vill ha en fet tatuering på höften/magen/låret, på ryggen, på händerna. Alltså jag DÖR för tatueringar. Så jävla sexigt. Och nej jag bryr mig inte om hur det kommer att se ut när jag är 80, då får väl folk se mig som en ascool gamling, haha! Gör jag inte det kommer jag bara ångra mig. YOLO hallå! En dag..
 

Flaws

| Postat i: Emi - get to know me
3
Okej, tänkte ta detta en gång för alla. Vi ALLA har komplex. Det finns nog inte en endaste människa som tycker om allt på sig själv. Jag, ni, du, är en av dom alla. Så jag tänkte faktiskt ta och visa er (modigt hehe) mitt STÖRSTA koplex. Visst har jag små grejer jag stör mig på , but this is the biggest.
 
Min högra ansiktshalva är väldigt olik den vänstra. Så är det på alla, ja, men jag har det liiiite värre. Eller ja, man ser det mer tydligt på mig. Och ja jag vet att folk kmr ba vafan snackar du om Emilia, but it's true. Folk har tillochmed retat mig pga this ''problem''. Mitt öga på högra sidan sitter längre upp, är lite större, och ja. Men det värsta är mitt ögonbryn. Det sitter sååå mycket högre upp än det vänstra. Jag har försökt ''noppa ner det'' men det går inte riktigt. Så, där har ni det! Man ser typ aldrig det på bilder eftersom jag alltid fotar min vänstra halva sooo, here is my eyebrow! Jag har fotat rakt framifrån, och vilken vinkel jag än fotar i, sitter det alltid högre upp.
Så nu då? Vi måste lära oss att acceptera våra brister och sånt. Man kan ju inte leva med att hela tiden klaga på sig själv. Kom igen tjejer, våga visa och stå för era komplex!
 
 
Dagens facelook.

Min kärlek för Jamaica, Dancehall, Reggae, osv.

| Postat i: Emi - get to know me
3
Alltså jag vet inte, det här är ett såntdär inlägg då jag bara får ryck och måste skriva av mig! Jag kan sitta i TIMMAR framför datorn och bara kolla in dansklipp, bilder från olika artisters konserter. Att se t.ex olika Dancehall crews dansa ger mig sånt hopp, ger mig tro, jag känner ett rus genom min kropp. Och det är så svårt att få bort mig från datorn. Alltså, jag sitter och söker på olika grejer på youtube och hittar alltid roliga klipp som förstärker min kärlek till Jamaica & all dess innehåll. T.ex när Mavado garvar åt Örebro ''palatset'' som han säger, alltså ni anar inte glädjen, skrattet som går igenom min kropp.

Jag är beroende utav dancehall och alla reggaeartister. Dagen jag drar till Jamaica, oj vad jag kommer dö av lycka känner jag. Det finns dagar då jag bara vill sluta dansa för att jag känner att jag halkar efter och utvecklas segt när jag kollar på proffs och sånadär duktiga jävlar. Men jag har alltid sagt till mig själv att jag kan om jag vill. Och jag försöker tro på mig själv, att jag kan. Nu är den stora frågan: ska jag söka in till ReBouND? Jag vet inte varför jag tvekar. Eller jo det vet jag. För att jag inte är tillräckligt bra. Jag har hört det alldeles för mycket. Men ska man ta risken att skämma ut sig? Men tänk om det går bra? Så mycket tankar så man ba typ snurrar ..or something.

So what should I do? A dat mi fi aks yuh n yuh fi tell me!
Virrigt inlägg. Sorry , hehe!

Mavado i Örebro

 

Jag har inga ord kvar för denna video..


2013.

| Postat i: Emi - get to know me
0


Det här vill jag göra efter studenten, alltså 2013. Studera i London i ett år. Antingen detta eller en enkel Stylistutbildning som jag tjatat om, men detta är mer ''seriöst''. Jag kan inte bestämma mig. Alltså jag älskar mode och kläder. Nu tänker ni säkert ''haha öhh det syns ju fan inte på din klädstil'' men det spelar ingen roll, för det har alltid varit ett intresse. Såfort jag har pengar shoppar jag liksom. Förut ville ja bli skodesigner också, så att, det har alltid funnits inom mig. Fan vad jag längtar & hoppas att detta blir av. Vilken början på livet!

Lets start this day with some facts!

| Postat i: Emi - get to know me
0


My Love Confessions

| Postat i: Emi - get to know me
1



1. Jag älskar när den jag är tillsammans med/gillar kollar på mig & ler. Utan någon anledning. Det får mitt hjärta att göra volter!

2. Jag älskar när den jag är tillsammans med/gillar håller handen på min kind/hals (se bilden). Det pirrar i hela mig då, hähä!

3. Jag älskar när den jag är tillsammans med/gillar kan få mig att le när jag är ledsen. Det är fan magiskt!

4. Jag älskar när den jag är tillsammans med/gillar överraskar mig (kan vara vadsomhelst) för man vet aldrig vad det kan vara & oftast är det så sjukt gulliga grejer som man inte alls förväntat sig!

5. På killar älskar jag armar & läppar. På tjejer älskar jag ögon & tatueringar.

6. Jag har alltid försökt & va en romantisk tjej. Hur kul är det att vara tillsammans med en coldhearted bitch liksom? HAHA!

7. Jag HATAR när folk ska börja mysa mitt i en film man aldrig sett förr. Man ba hallå jag vill se slutet? HAHA :p

8. Det är så sjukt hur god killparfym är, jag själv vill använda det men skulle vara lite weird....

9. Tjejer/Killar som leker svåra. Bye bye. Aldrig hundat efter någon om den inte visat intresse. & det ska inte ni heller göra! Så OSEXIGT.

10. Till sist. Att få höra ett ''vad fin du är'' kan få mig att må bra i minst en vecka. Det är sant.


Visste ni att..

| Postat i: Emi - get to know me
0


Inlägg nummer ett i min NYA blogg

| Postat i: Emi - get to know me
2
Okej peeps! Nu har jag en ny blogg, ny start, nya minnen! Låter good huh?! Okej jag vet att jag har ett fånigt bloggnamn, hohiho, men jag kom inte på något mer klockrent hähä! Folk kallar mig för Marley (mest i skolan) så why not?

För er nya läsare tänkte jag berätta lite kort om mig själv! (Ni kan ju också kika in på min gamla blogg www.emsan.tk eller www.aboutemsan.blogg.se =samma blogg,  för mer info osv om mig)

Jag heter Emilia och är en bisexuell tjej på snart 19 år & bor i Stockholm med min mamma. Jag har en syster & två halvbröder. Jag är polack..höh. Det bästa jag vet är att dansa, sminka, lyssna på reggae, skratta och vara med fina vänner! Jag har en stor kärlek för skor&örhängen. Har liksom en hel samling hemma! Det värsta jag vet är vinter, lögner & fördomar. Blä på sånt! We want peace! Jag är annars en glad & positiv tjej. Envis och lite lat är jag också, but hey, who is not?

Jag går i andra ring (gick på IV, därför går jag ett år efter) i Huddinge och studerar Design&Inredning, men det jag vill hålla på med i framtiden är dock Styling (MakeUp,Hår osv). Jag har många drömmar & mål här i livet men jag tar en sak i taget!

Personer i mitt liv ni kommer att få höra om: Patricia & Ossian (syrran o hennes son), Felicia (bästavän), Cissi, Hana,Linnea, Max, A, och många många fler!